Artrit är ett samlingsnamn för olika typer av inflammatoriska och smärtsamma ledförsämringar. Artros är den vanligaste formen av artrit och beror på slitage på lederna. Benskörhet innebär minskad bentäthet. I takt med åldrandet påverkar muskel- och skelettproblem nästan alla. Eftersom medellivslängden nu har ökat till mer än 80 år, har artros och benskörhet blivit klassiska åldersrelaterade sjukdomar.

Risken för, och utvecklingen av, artros och benskörhet beror till stor del på kost och motion.

Artros

Svavel är av central betydelse för att bygga brosk. Många rapporter tyder på att vi inte får i oss tillräckligt med svavelhaltiga aminosyror i vår dagliga kost.1 Kroppens svavelbehov ökar med åldern samtidigt som förmågan att ta upp svavelinnehållande aminosyror blir sämre. 2

De två aminosyrorna metionin och cystein är goda svavelkällor. Organiskt svavel (MSM) är också ett bra näringstillskott.

Metionin: viktigt, svavelkälla

Metionin och artrosMetionin är en essentiell aminosyra. Detta innebär att det inte kan syntetiseras av kroppen utan måste fås genom kosten. Som svavelkälla är metionin särskilt viktigt för personer med drabbade leder. Detta beror på att brosk innehåller tre gånger så mycket svavel som annan kroppsvävnad. 3

Externa tillskott av svavel har funnits i årtusenden i form av svavelbad. På detta sätt absorberas svavel genom huden vilket ger anti-inflammatoriska fördelar. 4

Cystein och metionin

Det finns två viktiga svavelhaltiga aminosyror: metionin och cystein. Cystein har antioxidativa egenskaper och skyddar cellerna från oxidativ stress. Det stimulerar också immunförsvaret 5 och skyddar proteinstrukturer. Cystein är därför viktigt för både kollagensyntes och muskeluppbyggnad. 6 Det finns ett samband mellan cystein och benskörhet (osteoporos). 7

Som viktig svavelkälla har cystein också förmågan att binda tungmetaller i kroppen och göra dem ofarliga. Kroppen kan omvandla cystein till metionin och vice versa. Detta är anledningen till att den totala mängden cystein och metionin som intas är viktig.

MSM (Metylsulfonylmetan)

Aminosyror för friska lederMSM är en väl undersökt svavelkälla. Flera studier har visat att det även har anti-inflammatoriska egenskaper. I en studie har amerikanska forskare funnit att MSM kan förbättra ledflexibilitet och minska både smärta och slitage på brosk. 8 Effekterna var signifikant bättre i gruppen som fick MSM än i kontrollgruppen (som fick placebo). MSM i kombination med glukosamin uppnådde bättre resultat än enbart MSM.

Inga biverkningar observerades heller vid högre doser av MSM. 9 I djurförsök visade sig MSM vara säkert även under graviditet. 10

Glukosamin och kondroitin

Glukosamin och kondroitin rekommenderas ofta vid artros. Dessa två aminosocker bildar broskmatrisen, den grundläggande strukturen i brosk. Denna struktur binder vätskor som hjälper till att absorbera stötar i lederna. På grund av sin bevisade effektivitet, ordineras ofta glukosamin och kondroitin som medicin. Eftersom de tolereras väl och i allmänhet anses vara ofarliga, finns de också tillgängliga som näringstillskott.

Om dessa kombinerade näringsämnen tas som komplement, kan de också kombineras med aminosyror i fri form, vitaminer och mineraler där effekten av varje tilläggskombination ännu inte studerats. Detta innebär att urvalet av produkter är ganska omfattande. Det finns många alternativ när det gäller dosering och sammansättning.

Omega-3-fettsyror: DHA och EPA

Artros och aminosyrorDietister, däribland DGE (Deutsche Gesellschaft für Ernährung – tyska näringsdelegationen), rekommenderar att man ska äta fisk rik på omega-3 två gånger i veckan. Fisk har högt näringsvärde på grund av sitt innehåll av protein och aminosyra, liksom de särskilda omega-3-fettsyrorna. De två omega-3 fettsyrorna EPA och DHA (eikosapentaensyra och dokosahexaensyra) är viktiga i metaboliska processer och kan bara hittas i stora mängder i vissa fiskar, och kan inte syntetiseras av kroppen. De har positiva effekter på blodfetter, blodkärl och utveckling av nervceller (viktigt för ögonen vid åldrande och under graviditet). De har också en modulerande effekt på balansen av fettsyror i kroppen.

I en studie med 177 patienter som led av artrit i knäna, visade det sig att kombinationen av omega-3-fettsyrorna DHA och EPA med glukosamin och kondroitin uppnådde 27 % bättre resultat än tillskott med endast glukosamin och kondroitin. 11

Medan fettsyror från kött (mättade fettsyror) har en inflammatorisk effekt, har omega-3-fettsyror från fisk anti-inflammatoriska egenskaper. Näringsråd för friska leder är: ät mindre fett kött (korv och skinka) och mer fisk rik på omega-3-fettsyror.

Artros

Knäleder och aminosyrorEfter andra stadiet ger artros sig till känna genom smärta och begränsad flexibilitet i lederna. Osteoporos, å andra sidan, är mer smygande. Förlusten av benmassa är omärkbar – osteoporos är inte smärtsam och har inga symptom. Fram till benbrott.

Du kan bryta en arm eller handled. Men det är ofta lårbenshuvudet eller en ryggkota som går av, vilket resulterar i sängläge i månader.

Förebygga benskörhet

När ditt skelett har blivit skört, kan skadan inte vändas på kort sikt. Det tar år av koordinerade insatser, bland annat motion, kost, näringstillskott (D-vitamin, K-vitamin, kalcium och magnesium), och kanske till och med medicin, för att stärka benvävnaden igen.

Detta är anledningen till att det är viktigt att förebygga. Profylax mot benskörhet bör börja vid 40 års ålder. Benskörhet ta många år, upp till decennier, att utveckla. Kvinnor är mer benägna att utveckla benskörhet än män och förlorar benmassa särskilt efter klimakteriet.

D-vitamin

Motion och artrosD-vitamin spelar en central roll i kalciummetabolism och är avgörande för underhåll av skelettet. Det är också involverat i andra metaboliska processer och är viktigt för immunförsvaret. D-vitamin förekommer knappt i livsmedel. Även den strängaste diet med livsmedel som innehåller de högsta möjliga koncentrationerna av D-vitamin skulle inte ge tillräckliga mängder.

Teoretiskt skulle vi kunna syntetisera tillräckligt med D-vitamin i huden – men det kräver solexponering. Att exponera sina armar och ben 30 minuter per dag i middagssolen på sommaren är tillräckligt. Men eftersom de flesta av oss använder solskyddsmedel för att skydda oss mot hudcancer, har hudens förmåga att producera D-vitamin minskat med 95 %.

På vintern, när solen står i en lägre vinkel, är mängden UV-ljus som når oss otillräckligt. Detta i kombination med tjocka kläder gör det i princip omöjligt att producera tillräckligt med D-vitamin. Därför pekar olika oberoende studier på en generell D-vitaminbrist: mellan 60 och 90 % av befolkningen har en bevisat klart låg nivå av D-vitamin i blodet och har en dokumenterad D-vitaminbrist.

DGE rekommenderar tillskott av 10 µg dagligen, och efter femtio års ålder ökat till 20 µg vitamin D3 per dag.

K-vitamin

K-vitamin är ett fettlösligt vitamin som är en nyckelsubstans för benstommen. Det hjälper till att reglera osteokalcin, som ansvarar för syntes och nedbrytning av skelettet. 12 K-vitamin är ett säkert vitamintillskott. Även vid doser över 4 000 μg per dag har inga toxiska effekter observerats. Den lägsta rekommenderade dagliga intaget av K-vitamin är 75 µg.

Kalcium

Förutom magnesium är kalcium det mineral som bygger benstommen och avgör dess densitet. Kronisk kalciumbrist i kombination med ett underskott på D-vitamin, är den främsta orsaken till benskörhet.

En systematisk genomgång av 59 studier för att avgöra om tillskott av kalcium ger starkare ben gav tvivelaktiga resultat. 13 Mjölkprodukter som ost är utmärkta kalciumkällor och bör vara en del i den vanliga kosten.

Läs mer här!

Vilka produkter stöder ben- och ledhälsa?

Rätt kost kan stödja muskel- och skelettsystemet. Dessa produkter är välkända i hela Europa och kan rekommenderas.
Läs mer här!

Motion är nyckeln till att förebygga artros och benskörhet

Motionera med artros och benskörhet

Tillräcklig motion är mycket viktigt för muskel- och skelettsystemet: muskler, ligament, senor, leder och ben får arbeta, tränas och stärks. Som ordspråket säger: “use it or lose it.” Ändå tenderar vi att hoppa i bilen, bussen eller taxin även för kortare sträckor och använder hissen i stället för trapporna några få våningar.

Utan träning fortsätter våra muskler att försämras. Detta leder på sikt till att musklerna inte kan stödja lederna, och skelett och muskler utsätts för överdriven påfrestning.

Brosk får den näring det behöver via vätskan i leden, inte via blodkärlen. För att brosk ska kunna återbildas, måste de näringsämnen som finns i ledvätskan masseras in i leden. Detta sker genom regelbunden motion.

Skelettet lider också om det inte får motion. Viss belastning på benstrukturen stimulerar osteblaster att bygga benmassa. Detta kan åstadkommas med lätt jogging, snabb promenad eller övningar med lätta vikter.

Massor av träning är alltså nyckeln till förebyggande samt behandling av både ledproblem och svaga ben.

Bibliografi:

  1. Nimni ME, Han B, Cordoba F.; “Are we getting enough sulfur in our diet?” Nutr Metab (Lond). 2007;4:24.
  2. Young VR: Protein and amino acid metabolism with reference to aging and the elderly.” Prog Clin Biol Res 1990, 326:279-300
  3. Ammann, P., Laib, A., Bonjour, J.-P., Meyer, J. M., Rüegsegger, P. & Rizzoli, R. (2002); “Dietary essential aminoacid supplements increase the bone strength by influencing bone mass & bone microarchitecture in an isocaloric low-protein diet”, Journal of Bone and Mineral Research, Volume 17, issue 7, (pp.1264-1272)
  4. Sukenik S, Buskila D, Neumann L, Kleiner-Baumgarten A, Zimlichman S, Horowitz J: “Sulphur bath and mud pack treatment for rheumatoid arthritis at the Dead Sea area.” Ann Rheum Dis 1990, 49:99-102.
  5. Grimble RF: The effects of sulfur amino acid intake on immune function in humans. J Nutr 2006, 136:1660S-1665S
  6. Lands LC, Grey VL, Smountas AA: “Effect of supplementation with a cysteine donor on muscular performance.” J Appl Physiol 1999, 87:1381-1385.
  7. Baines M et al.: The Association between cysteine, bone turnover, and low bone mass; Calcif Tissu Int. (2007)
  8. Brien S, Prescott P, Bashir N et al. Systematic review of the nutritional supplements dimethyl sulfoxide (DMSO) and methylsulfonylmethane (MSM) in the treatment of osteoarthritis. Osteoarthritis Cartilage. 2008;16(11):1277-88
  9. Magnuson BA, Appleton J, Ames GB. Pharmacokinetics and distribution of 35S methylsulfonylmethane following oral administration to rats. J Agric Food Chem. 2007;55(3):1033-8
  10. Magnuson BA, Appleton J, Ryan B et al. Oral developmental toxicity study of methylsulfonylmethane in rats. Food Chem Toxicol. 2007;45(6):977-84
  11.  Grünwald J et al, “Effect of Glucosamine sulfate with or without omega-3 fatty acids in patients with osteoarthritis”, Advances in Therapy, Vol. 26 (2009), Issue 9, pp. 858-871
  12. Booth SL et al.; “Vitamin K intake and bone mineral density in women and men”; Am J clin Nutr 2003;77, 512.
  13. Bolland / Reid / Tai; “Calcium intake and bone mineral density: systematic review and meta-analysis”; 2015; BMJ 2015;351:h4183; http://www.bmj.com/content/351/bmj.h4183
Share and help your friends!Share on Facebook
Facebook
Tweet about this on Twitter
Twitter
Email this to someone
email
Share on Tumblr
Tumblr